11/2 - framme
11/2 framme!
Dags att surfa!!! Kommer vara i Indonesien, eller närmare bestämt på Lombok i 6 veckor. Lämnat fina Oslo med de finaste sambosarna man kan tänka sig i finaste bongo-boet på St hanshaugen. Men surfabstinensen har vuxit väldigt mycket de senaste månaderna.
På en toalett på Gardemoen stod jag och tvättade händerna bredvid en tjej som hade en tydlig kändisaura. Det va "Euphoria-Loreen" kom jag på sen.
Flygresan hit gick bra, förutom att jag satt bredvid en frenetisk nagelbitare från Oslo till Doha. Nagelbitare äcklar mig. Det är i typ samma äcklighetsklass som dåligt bordsskick. Det äcklar mig att nagelbitare omsorgsfullt, ja nästan kärleksfullt, inspekterar sitt nybitna finger för att ömsint välja nästa, och sen sitta och högljutt tugga på dessa bakteriehärder till naglar, HUR KAN MAN NÅGONSIN GÖRA DETTA FRIVILLIGT???!!!
En annan sak jag inte förstår är barnskor med inbyygd pipsula, det är alltså en sko som avger ett hundleksakspipljud vid varje steg barnet tar. Det är även vanligt att dessa pipskor också blinkar vid varje steg. Pip, pip, pip, pip, pip pip. Detta är alltså en fröjd för både öga och öra.
Aja, nog med att vara neggo. Mellanlandade i Singapore, vilket jag hade ingen aning om. Trodde det var Doha och sen direkt till Bali. Men iallafall i gaten i Singapore ser jag en tjej som ser bekant ut. Hon kommer fram till mig och frågar om jag inte heter Una. "Jooo, och du heter ju Klara!" Jag träffar alltså en tjej som var på campet när jag var där sist för lite mer än ett år sen, och ska nu dit igen! Vi splittade en taxi in till Kuta och delade hotellrum. Käkade mie- och nasi goreng till middag, det va sååå gott!
Tidigt imorn åker jag till Gili trawangan, hade tänkt vara där tills campet börjar den 14/2.
Allt gott.
Tyvärr är jag i det närmaste efterbliven när det kommer till att hitta, så bilden nedan visar min strategi att inte gå vilse i Kuta, som för övrigt är som en labyrint...
