unab

Har haft en helt underbar vecka i Val d'Isere. TACK!!! :) Under den veckan har mitt förhållande till snö förändrats radikalt. Istället för att gå omkring och reta mig och svära över den - så har jag faktiskt lärt mig gilla snö, för det är så förbannat kul att åka skidor, sen är ju afterski jävligt kul det med. Nedan är ett youtubeklipp från La folie douce, vi va där när det spelades in, men i vippen (så man ser inte mig) - höhöhö, jodåsåatte...

Tignes.

NORGE: Tvi... jag är just nu i Gjövik. Bussresan hit var lite av ett helvete. En alkisgubbe som satt precis framför mig pratade oförskämt högt, tog av sina skor (hade inga strumpor - ingen doft av hallon precis). Gick i alla fall strax och satte mig längst fram i bussen för att slippa se, höra och lukta. Men lite senare vaknar jag av ett bröl, en doft av spya och cigarettrök. Charmig gubbe det där får jag lov att säga...

Vi blev kollade av tullen, de kollade pass och de ställde misstänksamma frågor. Jag var livrädd att dom skulle beslagta alla mina kilo havregryn som jag sälpat med mig! (Men tack och lov kollade de aldrig i min väska).

Jag försöker sova, ska nämligen jobba ikväll. Känner mig lite uppgiven. De andra gångerna jag varit här och jobbat har jag alltid haft ett mål, något som har hållit mig motiverad. I somras va det Indonesien-resan som skulle finansieras och nu i jul va det Sydafrika och Frankirke. Men nu då, vad ska jag göra nu, var ska jag resa, vad vill jag, vart vill jag? Ingen aning. Självklart har jag surf i tankarna. Men inget bestämt. En Ticket to ride resa hade inte varit fel - men typ över 6000 pund är mycket pengar. Funderat på surfcampet på Lombok igen. Men samtidigt vill jag testa något nytt.

Bor i samma hybel som jag bodde i två månader i julas. Tog inte många minuter förren jag kom in i samma sinnesstämmning jag hade när jag va här sist. Lyssnar på samma musik (Bon Iver), äter samma saker (havregryn) och fryser (kallt utomhus, kallt inomhus).

20 m2.

Jag fryser, så jag kan inte somna. Hade nog behövt något mer än min fleecefilt och duntäcke som håller mig varm... (Ska jag sätta på ugnen och öppna luckan?)

Ska i alla fall bli skoj att träffa alla kollegor och gamlingar ikväll!

Jag som egentligen är en "bikini-tjej" ska till snö och kyla imorn. Ska till Val d´ Isere för att hälsa på härlige Martin som jag lärde känna på surfcampet på Lombok. Jag har aldrig åkt skidor tidigare (med undantag från en friluftsdag i Vallåsen i nian). Jag hoppas på en googlesbränna från mina extremt överdimensionerade och smaklösa googles, trötta och ömma skidmuskler samt träningsvärk i nacken - det är då man vet att man kvällen innan har dansat skallen av sig. Hade även tänkt öva på mina franskakunskaper - kanske att det smyger ut ett och annat bonjour eller bonsoir men för att undvika att göra mig själv till åtlöje blir det nog inte mer än så. (Jag har förresten tur med uppgraderingar, fick ju en lyx-safari till budgetpris i Kruger parken, och på grund av för få bokningar ska jag flyga till Frankrike istället för att åka buss, men till buss-pris, så jag slipper sammanlagt 48 timmar på en buss – tack Langley!)

Från Clifton:

Vill på förhand be om ursäkt för "fjoll-viftningarna" med händerna samt min dåliga engelska. Har aldrig varit så nervös i hela mitt liv (slår 1 timmes föredrag på högskolan med hästlängder!) Jag är SVIN glad över att bungylinan verkligen va attached, vilket jag inte var helt hundra på just då... Men det här bjuder jag på helt enkelt!

(Och nej, det är INTE jag som har lagt in porrfilmsbakgrundsmusiken!!!)

Hade aldrig kunnat föreställa mig att Sydafrika var så grönt! Jag menar jag trodde hela Afrika bestod av torrt gräs och öken (eller inte riktigt, men nästan). Så där fick jag en knäpp på nosen.


Coffe bay.

Jag har ”lärt mig” att dricka vin bara för att det är gott! Så är det tillexempel även med kaffe, öl, te utan socker, och bubbelvatten – ingen tycker om det från första stund, utan man måste tvinga i sig det ett antal gånger först för att lära sig tycka om det. Sammanlagt har jag nog druckit mer vin nu under dessa fem veckorna i Sydafrika än under hela min fjortistid, då jag bälgde i mig Rebenschoppen på helgerna (20 kronor för en liter på svarta marknaden).



Vin - mmmmm.

Jag har tidigare haft förmånen att glida runt på en räkmacka när jag reser. Tycker det känns lite onödigt att planera och researcha, eftersom det ändå aldrig blir som man planerat, då kan man lika bra strunta i det (slöseri med tid). Jag hade inte planerat någonting inför Sydafrika, det enda jag visste va att jag ville surfa så mycket som möjligt, dyka några dyk samt åka på safari, men som sagt hade jag inte planerat någonting. Nu i efterhand hade jag önskat att jag spenderat mer tid på Wild coast samt att jag hade kollat upp bra surfspots. Inför nästa resa hade nog inte i alla fall lite research skadat.

Precis fått försenade ettårspresenter.

Kom hem till kylan. Visst är det på ett sätt skönt att komma hem. Men det är så sjukt stor omställning, här finns ju ingenting att göra när det är kallt. Så omställningen från värme, sol och roliga saker att göra till kalla och tråkiga Sverige är stor och svår.

Kom hem kramade om päronen och pussade på finaste vovven! Åt fil med blåbär, macka med ost samt drack varm Oboy! Sen stack jag till Sara, hade inte träffat människan på ett halvår!

 
Kram.


Puss.


<3

Idag cyklade Erik världens största cykeltävling (50 000 deltagare och 11 mil).


Adjö.

Sista dagen i underbara Sydafrika spenderade jag på Clifton 2. Hälsade på en svensk tjej som skriver en blogg som jag brukar läsa – det va oväntat och kul!


Käkar fruktsallad.


Clifton 2.


Tor lagar mat.


På kvällen blev det en god veganrätt och gott vin som ”avskedsmiddag”. (Erik är lite trött).


Taxichaffören som hämtade mig på Jordaan street va trevlig och vi kallpratade lite, men senare kom han med sliskiga förslag. Men Sydafrika är verkligen ingenting mot vad Italien är gällande sliskigheter. På 5 veckor i Sydafrika har jag nog sagt ”fuck off” bara 5 gånger. I Italien fick jag säga det typ 5 gånger i timmen.

Jag är helt övertygad om att jag kommer komma tillbaka till detta fantastiska land!

Sydafrika – I LOVE YOU!

Och tusen tack Tor och Erik för jag har fått äta upp er yoghurt varje dag och för att jag fått bo hos er, för att ni har tagit hand om mig och visat mig omkring! <3

Vi åke och hämtade en vän till Erik på flygplatsen sen åkte vi alla till Muizenberg. Det va jätte små vågor, så det va lite deprimerande. Men självklart kul ändå! Men det är sjukt mycket svårare att surfa i små vågor än stora. De ha liksom ingen kraft - det blir typ som att sitta på en cykel utan att cykla och försöka hålla balansen, det är ju mycket lättare att hålla balansen om man cyklar (fort). Det gick bra för både Tor och Erik. De hyrde en 7.10 och det gick mycket bättre än när de hade en longboard!

Traskade mot Taffelberget med picnic från Woolworts i ryggsäcken. Gick halvvägs upp, sen tog bror och jag linbanan upp. Uppe på berget va det GANSKA bra utsikt om man säger så. Hängde där i typ 2 timmar, sen gick jag till Clifton. På kvällen åt vi på Jardine, och liiiide gutt det va då!


Precis höger om mitt huvud är fotbollsstadion.



Tor med moln och hamnen i bakgrunden.

Från vänster: Lion´s head, en stor båt och tre små Cliff dassie = typ som stora hamstrar - som är elefantens närmaste sälkting (!).

Jag skulle egentligen stannat i Kruger parken till den 10/3, men jag känner mig alltid som en mus i bur när jag inte är nära havet. Kände att jag hade sett det jag ville se på safarisarna. Så Tor hjälpte mig att boka om biljetten till en dag tidigare. Planet skulle gå klockan 19 och chaffören lämnade mig på flygplatsen klockan 15.30, frågade snällt en tjej i incheckningen om jag inte skulle kunna ta ett tidigare flyg vilket gick (så jäkla gött!). Men hon sa: ”But you have to run, sister - hurry!” Flyget hade tydligen redan börjat boarda. Skönt när allt flyter på!

Påväg mot Johannesburg ville chauffören visa världens tredje största canyon - Blyde river.

Tidig morgon (05.00) även denna dag (7/3). En chaufför från safarin hämtade upp mig och en till från backpackerstället i Joburg. Jag hade fått uppfattningen av att Kruger parken låg typ runt hörnet. Men sen är ju min uppfattning om tid och även mitt ögonmått inte att lita på. Så efter 8 timmar (!) kom vi fram till Kruger parken. Jag hade bokat en budget-safari, men blev uppgraderad till en lyx-safari på grund av för få bokningar. Inte helt fel! Choklad på kudden, mineralvatten och bästa av allt: rena handdukar, hoppade av glädje när jag såg de fint vikta vita handdukarna som doftade som en äng! Det är något man verkligen lär sig att uppskatta när man lever i en ryggsäck – rena kläder och väldoftande handdukar!

På eftermiddagen (7/3) åkte vi på en eftermiddags- och kvällssafari i en öppen safaribil i en privat park alldeles intill Krugerparken. Djuren i parken måste varit ganska vana vid safaribilarna för vi kom riktigt, riktigt nära. Men vi körde även ”offroad” för att komma närmre – något man inte får göra i Kruger parken. Såg 4 av big five. Samt giraffer (som nog är min favorit), geparder, zebror, flodhästar och massor av olika slags antiloper. Mycket coolt får jag lov att säga!

Lejon är sjukt snygga, och de vet om det!

...även när de skiter.

Två unga elefanter lekte ganska nära bilen!

Tre gepard syskon. (Cheetah).

Den 8/3 knackade det hårt på dörren klockan 04.30, safarin började klockan 5 och slutade klockan 17 (= 12 timmar). Jag antar att jag blev lite bortskämd med att komma så nära djuren från gårdagens safari. Att se två noshörningar under ett träd 100 meter bort, är inte det samma som att ha dom 3 meter från bilen. Men själva naturupplevelsen var helt otrolig! Det var så häftigt att se alla djuren i harmoni med varandra i deras verkliga esse. Jag saknade bara Sir David Attenborough fantastiska berättarröst i bakgrunden – då hade upplevelsen varit komplett. Men istället hade jag tre hetsiga tyskar (tyska är för övrigt det mest ocharmiga språket på vår jord). Om tyskar vallfärdar till Sverige för att se på älgar och köpa älgskit kan ni ju kanske föreställa er hur de hetsade när de till exempel såg en giraff. Hade flera gånger lust att skrika: TIG!!! Men jag är ju svensk så jag gör inte sånt.

Nu ska jag inte sitta här och vräka ur mig allt jag störde mig på (och det kommer ändå inte låta så farligt att läsa om, det är alltid värre att uppleva det live). Men tänkte trots detta ändå lyfta fram en promille av det som jag störde mig på hos dessa tyskar: tysk nr 1 = ”skojfrisk gubbe” han kom bland annat med den otroligt genomtänkta och underhållande ordvitsen: ”There is a lion and I´m not lyin´.” Samma gubbe kallade hondjur för woman och handjur för man. Gud hjälpe mig alltså - female och male heter det när man pratar om djur! Ett av gubbens favoritord va: UNcredible istället för incredible, och mycket, mycket mer… SUCK! Tysk nr 2 = ”den skojfriske gubbens fru” den här damens favoritord va: ”grosse” det sa hon 5011 gånger om en och samma elefant. Den här damen gjorde även pussljud för att ”locka till sig” djuren, vilket såklart hade helt motsatt effekt - djuren blev rädda och försvann, men damen fortsatte ändå med detta varje gång vi kom någorlunda nära ett djur. Det är för FAN inga husdjur vi har att göra med här!!! Tysk nr 3 = va en helt okej tysk som nog skämdes över sina föräldrar…

Lejon som käkade lunch. Fick kväljningar av lukten från giraffkadavret.

Gam.

Satt i bussen i ett halvt dygn. Fick bo i ett dubbelrum till dorm-pris vilket var mycket uppskattat. Dagen efter ville jag som sagt dyka så jag ringde till ett dykställe, och dom sa att dom skulle ut om en halvtimme så jag ”hann” inte dyka den dagen. FAN!!! Men bestämde att de skulle hämta upp mig kl 04.30 dagen efter för ett hajdyk! YES!!! Solen sken den dagen så jag spenderade dagen på stranden.

Den 6/3 ringde klockan 04.01 och jag var obegränsat taggad på att få dyka med hajar (50 % chans att få träffa en tigerhaj och blacktips var garanterade!)

Blev upphämtad och skjutsad till dykstället, åkte i en snabb båt hur långt som helst. Stannade till på lämpligt ställe men ”the diver in charge” sa att det tyvärr inte såg så bra ut, eftersom vattnet var lite grumligt. En annan dykare hoppade i vattnet för att avgöra sikten, han uppskattade den till ca 6 meter – vilket suger!!! Men alla ville ändå dyka, så de slängde i två tunnor med ituhackad fisk för att locka till sig hajarna. Medan vi satt och väntade på att hajarna skulle visa söta nosen berättade ”the diver in charge” hur det hela skulle gå till. Och så sa han: gör det här, det här och det här, och gör inte det här, inte det här och absolut inte det här, om speciellt tigerhajen skulle komma alldeles för nära. Efter de riktlinjerna och befallningarna var jag ganska så nervös måste jag säga. Vi satt och väntade i 45 minuter (och två dykare hade hunnit på sjösjuka) men det kom inte en enda haj! – Inte en enda!!! Så vi fick dyka ett vanligt revdyk istället på Aliwal shoal (som för övrigt är rankade bland de 10 bästa dykställena i världen).

Men tyvärr var dykförhållandena långt ifrån optimala, sjukt dålig sikt och svin kallt i vattnet. Men det första vi fick se var 5 stycken sandhajar, så haj fick jag se ändå. Och så fick jag se 2 bullrays. Men i och med att sikten va så pass dålig och vattnet så jäkla kallt (18 grader) längtade jag bara tills luften tog slut, så jag ”slösade” på luften. För JAG HAR ALDRIG FRUSIT SÅ MYCKET I HELA MITT LIV! I båten efter dyket fick jag en muffins, men kunde inte pricka munnen med den på grund av mina okontrollerade skakningar. Så ”äta-muffins-projektet” la jag snart ner. Och jag trodde jag skulle hacka i sönder mina tänder.

Med facit i hand skulle jag alltså stannat i Coffe bay och surfat istället.

Flög från Durban till Johannesburg på kvällen för att dagen efter åka till Kruger parken.

På kvällen kom det ett stort gäng på 18 personer med rödbrända näsor och saltvattenskrusigt hår - den här sorten kände jag mycket väl igen. Mycket riktigt va det surfare. De va på en resa med Ticket to ride! En resa som bara handlar om surfing. I två månader hade de varit i Sydafrika och surfat tillsammans och hade ytterligare en månad kvar, som de bland annat skulle spendera i Mozambique.

Med Ticket to ride-gängets ankomst blev det lite party!

Pratade en del med en kille från Oxford (David), han va en lite halvsunkig hippie som påminde väldigt mycket om en karaktär i Little britain – ni vet damen som sitter framför en dator och säger: ”Computer says no”. Jävligt skön och underlig person i alla fall. Men senare på kvällen så tappade han min älskade kamera typ med flit i ett stengolv, så jag pratade inte så mycket mer med honom efter det. (Kameran funkar tack och lov som den ska).

Det var fram för allt David och två andra sköna killar som heter Rob (aka. Johnny Depp) och Jon som höll partyt igång! Jag fick tillfälle att visa mina partytrixs (jag har för övrigt två nya i min repertoar) reaktionerna blev: "UUUUWW" istället för "WOW" som jag hade hoppats på. (Mina trix har tyvärr en tendens att få den sortens reaktion...) Känns onödigt att återberätta allt, tycker det räcker att säga att det va den roligaste kvällen på mycket länge!

David och Jon

Rob, Jon, Una

Ungefär såhär såg hela kvällen ut!!! :)

The lawn mower...

...och the sprinkler är tydligen universella danser.

Osminkad, oduschad, skitiga kläder och med två innebrännare i pannan är tydligen den perfekta partyoutfiten.

(Killen i svart längst till höger kom från Norge och han pratade EXAKT som Fleksnes, så varje gång han öppnade munnen så fick jag ett skrattanfall! Sa det till honom, och Fleksnes och han kom tydligen från samma stad!)

Gick upp tidigt för att ha en surflektion med en surfchampion (som förövrigt också är ägaren till Coffee schack där jag bodde). Gick i vattnet, men det va alldeles för strömt, och strömmen gick mot en stor klippa – inte så säkert. "Safety first" som Dave sa. Helvete vilken otur, det var moln och regn den dagen så det hade varit perfekt att surfa en hel dag, vad ska man annars hitta på? Efter några timmar blev det i alla fall uppehåll, då gick nästan alla som bodde på caffee schack på en hike till ett ställe som heter ”hole in the wall”. Hiken skulle ta ca 1,5 timme. Men här i Afrika finns det något som kalls ”Africa-time” - hiken tog drygt 5 timmar. Men absolut värt det!



Hole in the wall.

Skottland?!?

Söta kor.

För att komma en bit på vägen gjorde Tor, Erik och jag en roadtrip till Oudtshoorn, en ”strutsstad”. Åt god middag bestående av struts-stek (såklart) och en kudu-stek (slags antilop) och nypotatis. Från Oudtshoorn började jag min egen roadtrip med Baz Bus med slutdestinationen Kruger parken.

Middag.

Det va sjukt hett den dagen...

...så hett att Tor fick göra en Tintin (Krabban med guldklorna).

Spenderade natten på ett backpackerställe som luktade unken källare, men låg precis bredvid Bloukrans bridge. På natten drömde jag om bungyn - att jag slog huvudet i marken. Hela morgonen dunkade mitt hjärta onormalt fort. Morgonpigg som jag är va jag naturligtvis den första på plats. Och först i tur va jag. Fick kuddar och spännband runt vristerna, fick assistans till hoppstället (jag kände mig som en snäll pirat som blev tvingad av dumma pirater att gå på plankan). För att göra mig mentalt redo var jag tvungen att försäkra mig om att gummibandet som var min livlina (som förövrigt var gjord av miljontals sånna gummiband som finns i trasiga kalsonger och trosor) verkligen var attached. Killarna räknar ner: 5, 4, 3, 2, 1, BUNGY! Då fanns det inte så mycket att göra än att snällt följa order och hoppa hejdlöst mot 216 meter till marken.

Situationen är helt surrealistisk, det kan ju liksom inte finnas något onaturligare än att hoppa sådär. Men det är väl lite det som gör hela grejen, att man gör precis tvärtemot vad ens överlevnadsinstinkter säger. Sen är det ju alltid också jävligt najs att få en adrenalinöverdos!

Vet inte vad som rusade igenom mitt huvud under det fria fallet, antagligen något i stil med: ”Una du är DUM i huvudet!”. När första studsen kom blev jag överlycklig! När andra studsen kom gallskrek jag, tror inte jag va beredd på att va tyngdlös och på ett nytt fritt fall, samt att det kanske slog mig vad jag nyss gjort. Men efter det när jag hängde uppochner och dinglade kunde jag inte sluta skratta! Obeskrivligt skön känsla.

Hängde och dinglade så ett tag sen hissades en kille ner som skulle hjälpa mig upp. Det va sjukt obehagligt eftersom han knipsade av mig min lina (självklart va jag fastknippsad någon annanstans) men tvi, det va läskigt, så jag höll krampartat i en rem som jag hittade på killen.

Väl uppe på plattformen va jag helt speedad och kunde inte fatta att jag nyss hoppat! Detta är något jag är väldigt glad över att jag gjort, men jag tror inte att jag kommer göra om det. Det va det bästa men samtidigt det värsta jag någonsin gjort! Dessutom känns det lite onödigt att hoppa mediokra bungys nu när man har hoppat VÄRLDENS HÖGSTA – jodåsåatte....

(En film från bungyn kommer laddas upp med ett svenskt bredband, vilket blir om drygt en vecka).